De tre skyddsnivåerna
Skyddade personuppgifter är ett samlingsnamn för tre olika åtgärder med olika styrka. Den lägsta nivån är skyddad folkbokföring, tidigare kallad sekretessmarkering i vardagligt tal, där dina adressuppgifter förses med en markering som gör att de inte lämnas ut utan noggrann prövning.
Nästa nivå innebär att du är folkbokförd på din gamla ort medan du bor någon annanstans, så att den faktiska adressen inte framgår av registret. Den högsta nivån är fingerade personuppgifter, där du får en helt ny identitet att använda. Den nivån är ovanlig och används bara vid mycket allvarligt hot.
Så ansöker du
Ansökan om sekretessmarkering och skyddad folkbokföring görs hos Skatteverket. Du beskriver hotbilden och vad du grundar den på. Underlag som styrker bilden gör ansökan starkare: polisanmälningar, kontaktförbud, journalanteckningar eller intyg från socialtjänsten.
Fingerade personuppgifter ansöker du om hos Polismyndigheten, och den prövningen är betydligt mer omfattande. Ett beslut om skydd gäller i regel under en begränsad tid och behöver förnyas, så anteckna när det löper ut.
Har du barn behöver skyddet sökas för dem också. Barnens uppgifter är annars en av de vanligaste vägarna till en adress, genom skola, förening eller vårdkontakter.
Vad skyddet gör
Skyddet gör det svårt att få fram var du bor. Myndigheter, kommuner och företag som hämtar uppgifter ur folkbokföringen ser att uppgiften är skyddad och lämnar inte ut den utan prövning. Utskick styrs om, och den som söker dig i offentliga register hittar inte adressen.
Det ger också en praktisk signal till alla som hanterar ditt ärende: här ska uppgifterna behandlas varsamt. Det gäller vård, skola, försäkringsbolag och andra som annars slentrianmässigt läser upp en adress i telefon.
Vad det inte gör
Skyddet döljer var du bor, inte vem du är. Namn och personnummer är fortfarande desamma, och det är de uppgifterna som används vid lånebedrägerier och beställningar mot faktura. En kreditupplysning kan alltså tas på dig som vanligt, och ett lån kan beviljas utan att någon behöver känna till din adress.
- Det stoppar inte kreditupplysningar eller låneansökningar i ditt namn.
- Det hindrar inte beställningar mot faktura.
- Det raderar inte uppgifter som redan har spridits.
- Det påverkar inte vad du själv har lämnat ut till företag och tjänster.
- Det skyddar inte mot att någon känner igen dig fysiskt.
Det är också viktigt att veta att skyddet är beroende av att alla led hanterar det rätt. En enda felaktig hantering hos en handläggare eller ett företag kan göra adressen synlig igen.
Vad du behöver tänka på i vardagen
Skyddade uppgifter kräver en del rutiner. Uppge aldrig adressen i formulär där den inte behövs, och be om att få lämna den muntligt till en enskild handläggare i stället. Var uppmärksam på leveransadresser, föreningsregister, betalningar som visar en ort och foton som avslöjar var du befinner dig.
Berätta för skola, vård och arbetsgivare att uppgifterna är skyddade, och fråga hur de hanterar det. Många rutiner är byggda för att uppgifterna är öppna, och en fråga i förväg löser mer än en rättelse i efterhand.
När det behöver kompletteras
Eftersom skyddet inte täcker användningen av ditt namn och personnummer behöver det oftast kombineras med något som bevakar just det. En bedrägerispärr hos upplysningsföretagen gör att nya upplysningar stoppas eller kräver extra kontroll, och en bevakning av upplysningar gör att du får veta samma sekund någon frågar efter dig.
Kombinationen är det som fungerar i praktiken: skyddet döljer var du finns, bevakningen säger till när någon försöker använda dig. Ingen av delarna ersätter den andra.